Kläder och inredningstextilier
Den här kudden och de här linnena är några av de saker jag sytt av begagnade tyger av god kvalité. När jag började göra och sy dukar, kuddfodral och senare kläder var min tanke, och är fortfarande, att visa att det inte alltid, eller långt ifrån alltid är ett måste att köpa nyproducerade saker. Tvärtom, vi behöver reflektera över våra köpvanor gällande textila produkter. Jag menar att det redan finns så otroligt mycket textil, så att vi borde kunna använda dessa i första hand, antingen för att använda de igen, utan att ändra något (secondhand), eller att återanvända textilierna till nya produkter. Det här är en av de största anledningarna till att jag gör/syr och säljer både vissa inredningstextila produkter och även kläder av begagnad textil.
Många producenter har en del ekologisk textil i sitt sortiment och det är ju en bra tanke (och kanske framför allt bra för de som arbetar på bomullsplantagerna), men det är fortfarande en helt nyproducerad vara som fortfarande kräver mycket resurser för att tillverkas.
Idag köper vi i Sverige cirka 15 kilo textil per år och person och 8 kilo av dessa hamnar i soporna och det mesta i skick att kunna användas ytterligare. Mängden av kasserad textil, som ni förstår, blir ju enorm - det mesta av dessa går till förbränning helt i onödan, då det oftast handlar om kläder och textil som fortfarande är användbara. Kläder och textil har en mycket stor miljöpåverkan. Här nedan kan du läsa mer om det. Den informationen är hämtad från sidan www.envarldutansopor.nu:
. Kemikalier: bekämpningsmedel, blekmedel och färg. Klädproduktion förbrukar en oproportionerligt stor andel av den totala användningen av jordbrukskemikalier och inte mindre än 25 % av den totala mängden insektsbekämpningsmedel.
3. Vatten: 7 000 liter, så mycket vatten går det åt att producera en t-shirt.
4. Olja: 1 kg olja krävs för att producera 1 kg bomull.
5. Växthusgaser: att producera ett kg textil (bomull, viskos eller polyester) ger utsläpp på motsvarande 15 kg växthusgaser. Användningsfasen med tvätt förbrukar energi och kemikalier (tvättmedel) och ger upphov växthusgaser. Slutligen ska klädavfallet transporteras till en förbränningsanläggning.
6. Rester i naturen: när kläder tvättas sköljs små partiklar bort med avloppsvatten. De kan passera reningsverket och hamna i havet. När Länsstyrelsen i Göteborg tog prover på havsvattnet fanns de stora mängder mikroskopiska partiklar från textil, såväl syntetiska som naturliga. Eftersom mikropartiklar kan binda miljögifter finns en oro över att de förgiftar fisk och andra djur i havet.
3. Vatten: 7 000 liter, så mycket vatten går det åt att producera en t-shirt.
4. Olja: 1 kg olja krävs för att producera 1 kg bomull.
5. Växthusgaser: att producera ett kg textil (bomull, viskos eller polyester) ger utsläpp på motsvarande 15 kg växthusgaser. Användningsfasen med tvätt förbrukar energi och kemikalier (tvättmedel) och ger upphov växthusgaser. Slutligen ska klädavfallet transporteras till en förbränningsanläggning.
6. Rester i naturen: när kläder tvättas sköljs små partiklar bort med avloppsvatten. De kan passera reningsverket och hamna i havet. När Länsstyrelsen i Göteborg tog prover på havsvattnet fanns de stora mängder mikroskopiska partiklar från textil, såväl syntetiska som naturliga. Eftersom mikropartiklar kan binda miljögifter finns en oro över att de förgiftar fisk och andra djur i havet.
Textil är alltså ett av de material där minskade sopmängder skulle ge mest miljöeffekt.
Här hittar du mer information om textil och textilavfall:
Kommentarer
Skicka en kommentar